Argument:

Argument mot Nej-argument

Miljömässiga

1
Skall genomströmningen i forsarna behållas med 80 % minskat flöde så måste forsbredderna med nödvändighet minskas i motsvarande grad vilket ger breda ödelagda kullerstensstränder med långa avstånd till strandvegetationen. Vattenfall kallar detta att ”koncentrera ån”.
Grävskoporna får göra det jobbet, gräva en fåra på kanske 10 m bredd i strandvallarnas skuggning av ån och detta leder till minskad insektstillgång och mat för fisken.


Svar 1

Flödesreduktion med 80 %

Enligt Nej-sidan kommer flödet i hela Vojmån att minska med 80 % efter överledningen vilket skulle innebära att endast 20 % av dagens flöde kommer att återstå i Vojmån.

Detta är en missuppfattning då Nej-sidan inte tagit hänsyn till naturliga tillrinningar från bäckar och åar mellan dammen och Gubbseleforsen. Ju längre ner i Vojmån man kommer desto större andel av dagens flöden kommer att återstå. På grund av dessa tillrinningar kommer betydligt mer än 20 % att återstå, särskilt under den tid då Vojmån är isfri. Efter överledningen förväntas Vojmån vara istäckt från december till och med april.

Under maj kommer ca 89-97 % av nuvarande flöden att återstå från och med Vojmå Camping och nedströms. De höga flödena i maj består huvudsakligen av naturliga tillrinningar nedströms dammen eftersom dammen brukar vara stängd i maj då Vojmsjön fylls. Ett normalt högsta vårflöde vid Gubbseleforsen under en vecka i maj brukar vara 100-150 m3/s, så kommer det att vara även efter överledningen.

Under juni-augusti förväntas 35-40 % av dagens flöden mellan Vojmå Camping och Volgselebron återstå. Mellan Bäsksele och Gubbseleforsen förväntas 45-50 % återstå.

Månaderna september, oktober och november kommer drygt 20 % att återstå mellan Vojmå Camping och Volgsele. Mellan Bäskselebron och Gubbseleforsen kommer ca 30 % att återstå.

Flöden före och efter överledningen samt andelar av dagens flöden efter överledningen är utförligare beskrivna i Vattenfalls rapport ”Återstående flöden i Vojmån efter överledningen” samt i tillägget ”Förtydliganden av rapporten Återstående flöden i Vojmån”.

Ödelagda stränder
Under maj påverkas Vojmåns stränder obetydligt av överledningen eftersom nuvarande höga vårflöden kommer att bestå efter överledningen.

Sommartid kommer flödena mellan Vojmå Camping och Gubbseleforsen att minska med mellan 50 – 65 %. De flesta forsarna kommer att klara denna minskning utan att det bildas breda ödelagda kullerstensfält utmed stränderna. Där så ändå sker kommer Vattenfall att med biotopåtgärder säkerställa att vattenbredderna ändå blir acceptabla.
Under vintern kommer det lägre flödet att medföra att Vojmån på några ställen blir betydligt smalare än idag. Eftersom större delen av Vojmån då kommer att vara is- och snötäckt blir emellertid de synliga effekterna inte stora.

Nedanstående bilder visar några forsar i Vojmån vid nuvarande förhållanden samt vid beräknade flöden efter överledningen. Som framgår av bilderna kommer större delen av forsarnas bredd att behållas, särskilt under månaderna maj till och med augusti. Under hösten kommer forsarna att bli smalare, de kommer dock att bli betydligt bredare än de 10 m som Nej-sidan påstår.

Forsarna som visas är forsarna vid Vojmå Camping, Lillstensforsen, Volgselebron, Bäskselebron, Forsnäs samt Gubbseleforsen. I vissa forsar föreslås mer eller mindre omfattande biotopåtgärder.

Föreslagna biotopåtgärder i Vojmån nedströms dammen finns utförligt beskrivna i Vattenfalls rapport ”Rapport biotopåtgärder”. I samband med nedanstående bilder ges endast kortfattade beskrivningar av vad som föreslås i Vattenfalls rapport.

Syfte med biotopåtgärder
Ett syfte med biotopåtgärder i Vojmån om överledningsprojektet kommer till utförande är att minimera det produktionsbortfall av fisk som skulle uppkomma vid en reducerad vattenföring om inga åtgärder utförs. Ett annat syfte är att biotopåtgärderna ska medverka till att upprätthålla vattennivåerna vid låga flöden så att det inte uppstår breda torrlagda strandplan med långa avstånd till strandvegetationen.

I selområden med flacka stränder kommer vattnareorna att krympa på ett påtagligt sätt vid lägre flöden om inga åtgärder vidtages. Biotopåtgärder i selområden består främst av att bygga grunddammar/trösklar vid selens utlopp. På detta sätt kan acceptabla vattenstånd upprätthållas i selområden även vid lägre vattenföringar.

Stora delar av Vojmån är starkt flottledsrensad i form av kanaliseringar, avstängda sidofåror och bortsprängda forsnackar. Detta underlättar uppgiften att behålla stora delar av dagens vattentäckta arealer i dessa vid lägre flöden efter överledningen.

I många forspartier finns det redan idag trösklar vars uppgift är att breda ut vattnet vid låga vattenföringar. Om överledningsprojektet kommer till utförande kommer dessa trösklar att breddas och förstärkas. Stenar kan dessutom läggas ut i forsarna mellan grunddammarna för att strömningsriktningarna ska varieras.

Om åtgärderna utformas som lösmassetrösklar med lekgrus på uppströmssidan återskapas dessutom reproduktions- och uppväxtområden för strömlevande fisk.

Om en tröskel anläggs vid utloppet av selet där Risån mynnar i Vojmån får det en positiv bieffekt även på Vilhelminas vattenverk som till stor del utnyttjar infiltrerat grundvatten från Risån. Risåns nivå påverkar grundvattennivån i de brunnar där vattenverket tar sitt vatten och om Risåns nivå höjs genom en dämning av Vojmån höjs grundvattenståndet vid vattenverkets intagsbrunnar. Ju högre grundvattennivån är vid intagsbrunnarna desto bättre går vattenverket.

2

Svämningen i samband med vårflödena i ån blir ännu mycket sämre än med nuvarande reglering.

Svar 2:

De höga vårflödena brukar komma i maj då dammen vid normala förhållanden är stängd eftersom Vojmsjöns magasin då ska fyllas. Det innebär att vårflödena i Vojmån nedströms dammen under perioden 1978-2007 till 90-95 % bestått av naturliga tillrinningar som inte påverkas av överledningen. T.ex. den 6 maj 2008 gick det ca 185 m3/s vid Gubbseleforsen samtidigt som dammen var stängd.

3

Igenväxningen i ån kommer att accelerera.

Svar 3

Kanske, men inte på grund av överledningen.

4

Egenproduktionen av ädelfiskpåverkas kraftigt negativt.

Svar 4

Inte om de föreslagna biotopåtgärder genomförs.

5

Minskat livsrum för uttern och vissa unika växter.

Svar 5

Utterns villkor är ännu inte fullt undersökta men det kommer att göras om ett projekt blir av. Klådriset, en unik växt, växer redan idag på platser som ligger högt över och 50 meter från strandkanten.

6

Strömriktningen i Vojmsjön ändras så att det friskare fjällvattnet går till tunneln och endast skogsmarkens vatten tillrinner nedre delen av sjön. Då samtidigt nedre delen är grund så blir det betydligt surare skogsvattnet dominerande. Då nedre delen även kommer att få 5 ggr lägre vattenväxling blir detta ödesdigert både för den vilda och odlade ädelfisken i den delen av sjön och Vojmån kommer att få ta emot endast det surare vattnet.

Svar 6:

Övervägande delen av tillflödena till Vojmsjön tillrinner uppströms Vikenviken. Alkaniteten i området är betydligt bättre nu än för några år sedan varför någon surhetspåverkan inte är att befara. Elfisken i tillflöden till Vojmsjön visar dessutom att flera av dessa har goda bestånd av öring och harr, vilket visar att försurningssituationen är god.

7

Vattenföringen i Malgomajsjön måste anpassas till att ta emot huvuddelen av Vojmådalgångens vatten med konsekvenser vi inte kan överblicka.

Svar 7:

Flödet vid Malgomajs utlopp är ca 74,6 m3/s. I genomsnitt ska 31,7 m3/s överledas från Vojmsjön. Totalflödet vid Malgomajs utlopp blir då 106,3 m3/s. Malgomajs medelflöde kommer att öka med ca 42 %.

Malgomaj är en bred och djup sjö. Förutom vid in- och utloppet är bredden 1,5 – 2 km och djupet är på många ställen större än 100 m. Detta innebär att vattenhastigheten före överledningen är någon eller några mm per sekund. Efter överledningen kommer vattenhastigheterna att öka med 1-3 mm/s. Vattenhastigheterna före överledningen är mycket låga och ökningarna efter överledningen är marginella. När vinden driver vattnet blir hastigheten mångdubbelt högre än de hastigheter som strömningen medför.

Malgomajs reglering kommer inte att påverkas. Det tillkommande vattnet ska tappas genom Malgomajs kraftstation samtidigt som det kommer till Stalon.

Som framgår av kap 4.2 i förstudiens del 2, kommer överledningen att försämra Malgomajs isar i den översta delen uppströms Nyland samt vid Luspen i Malgomajs nedre ända. Däremellan förutses inga försämringar.

De ökade flödena kommer inte att ge upphov till ökad erosion. Den erosion som idag förekommer vid Malgomaj består av vågerosion. Vattenhastigheterna, även efter över-ledningen, är alldeles för låga för att ge upphov till någon erosion.

8

Tillflödet till Volgsjön förändras totalt med sannolika konsekvenser för den grundaste delen av sjön utanför reningsverket. Det finns en uppenbar risk för övergödning och igenväxning.

Svar 8:

Vattnet i Volgsjön är mycket näringsfattigt varför det inte föreligger någon risk för att Volgsjön ska växa igen, inte ens utanför reningsverket.

Vegetationsperioden i Vilhelmina sträcker sig från maj till oktober.

I maj kommer vårflödena efter överledningen att bli av samma storleksordning som idag. Det garanterar en kraftig genomspolning av området utanför reningsverket.

Under juni-augusti kommer flödena efter överledningen att bli ca 50 % av dagens flöden och under september-oktober beräknas de bli ca 30-40% av nuvarande flöde. Även det räcker för att transportera bort det renade avloppsvattnet ut i Volgsjön och vidare ner i Ångermanälven.

Det näringsfattiga vattnet i Volgsjön i kombination med att reningsverket har hög reningsgrad medför att risken för övergödning är obefintlig.

9

Urlakningsvatten från tunnelmassorna är ett känt problem från andra tunnelprojekt likväl som från annan bergshantering.

Svar 9:

Ca 20 km av den totala tunnellängden kommer att drivas i metaarkoser och konglomerat med låga halter av tungmetaller och radioaktiva element, huvudsakligen lägre än övre jordskorpan i genomsnitt.

Av den resterande sträckan kommer huvuddelen av bergmaterialet att bestå av grönskiffrar, myloniter och kvartsiter, också dessa med förväntade låga halter av tungmetaller och radioaktiva element.

De enda bergarter som kan innehålla förhöjda halter är alun(svart-)skiffrarna som finns i närheten av Stalon. Den befintliga kraftstationen samt befintliga tunnlar i närheten av denna är drivna genom detta område.

Alun(svart-)skiffrar kan utgöra högst 5 % av det totala bergmaterialet från den nya tunneln.

Kommande geologiska undersökningar, som kan utföras först efter ett ja i folkomröstningen, kommer att ge svar på hur höga halter av tungmetaller och radioaktiva element det finns i alun(svart-)skiffrarna. I samband med detta kommer även urlakningsprov att utföras. Därefter kan man ta ställning till om dessa massor ska hanteras på särskilt sätt.

Sammanfattningsvis kan sägas att från 95 % av tunnelmassorna förväntas det inte uppkomma några lakvattenproblem. För övriga 5 % kommer eventuella motåtgärder att föreslås när kompletterande geologiska undersökningar utförts.

10

Tunneln under Styggrubba kommer delvis att dras under ett Natura 2000-område samt naturreservat. De undersökningar av berget som tidigare gjorts är inte utförda där tunneln skall borras och alltså inte att lita på i nuläget.

Borrning eller ännu värre tunnelsprängning under Fatsjön kan ge obehagliga överraskningar i sprickberget mellan dalgångarna. Området är inte ordentligt undersökt geologiskt.

Svar 10:

Utmed övre halvan av tunneln ligger utförda provborrhål ungefär i tunnelsträckningen. I den nedre delen ligger däremot borrhålen 2-3 km vid sidan av den planerade tunneln. Om det blir ett ja i folkomröstningen kommer Vattenfall att utföra provborrningar utmed hela den nya tunnelsträckningen.

11

Restbestånden av flodpärlmusslor i tillflödena behöver naturligt reproducerad öring för sin föryngring. Inplanterad öring ger inte tillnärmelsevis samma förutsättning för musslans föryngring.

Svar 11

Förstudien har inte påvisat att det finns öring i biflödena. Syftet med biotopåtgärderna är ju att bland annat att förbättra möjligheterna för att bygga upp det naturliga restbestånd som finns i dag. Exempelvis skall biotopåtgärder genomföras i mynnigsområden till biflöden så att inte uppvandringsmöjligheterna äventyras. För övrigt är det inte riktigt sant att inte utsättning av öring kan fungera för flodpärmussla. Gör du utsättningar av rom eller yngel eller ensomrig öring sker detta i allmänhet med syftet att etablera eller förstärka ett naturligt bestånd vilket då också kommer att ingå som en del i flodpärlmusslans föryngring.

12

Satsa på vindkraften istället! Den är miljövänligare.

Svar 12

Vattenfall investerar 40 miljarder i vindkraft de närmaste 10 åren. Alla kraftslag behövs dock för att nå de av EU uppsatta målen på förnybar energi.

Ekonomiska

1
Mervärdet av vattenkraften har bestämts till 22 öre/kWh. Detta är en sorts skatt som vi alla får betala för vad man kallar grön el. Värdet på denna extra skatt uppgår till 450 miljoner på de 15 år som man hittills beslutat. Vi erbjuds 5/milj år+ 40 miljoner i engångsbelopp dvs mindre än projektets felmarginal. Dessutom är det bara löften utan förpliktigande än så länge.

Svar 1
Kommunen blir ägare till ett vindkraftverk som Vattenfall bygger. Under 15 år får kommunen elcertifikat och under hela livslängden får kommunen elproduktionen som kan användas till kommunens egen elförbrukning. Hur stor intäkten blir för kommunen beror på elpriset och certifikatpriset och möjligheten till elskatteavdrag. Vattenfall som investerar i Överledningsprojektet får elcertifikat i 15 år. Om inte elcertifikat tilldelas projektet genomför Vattenfall inte investeringen. En rimlig uppskattning är att dessa elcertifikatintäkter blir i storleksordningen 275 MSEK. Kommunens intäkter enligt uppgörelsen kan på samma sätt beräknas till drygt 55 MSEK. Tillsammans med den extra investeringen på 40 MSEK kommer kommunen därmed att få intäkter som motsvarar drygt 35 % av de kapitaliserade certifikatintäkterna. Detta kan knappast betraktas som felmarginal. Vattenfalls löften har precicerats i ett undertecknat dokument och är givetvis helt förpliktigande om projektet genomförs.

2
40-50 arbetsplatser i 4-5 år sägs vara tillträdbara för lokalbefolkningen. Tro inte på detta! Vad vi vet är att allt måste upphandlas enligt EU-regler om fri konkurrens vilket gör att entreprenörer från hela EU har rätt att konkurrera om jobben. Att så är fallet bekräftades också av Vattenfalls representant vid ett av Folkets Hus mötena.

Svar 2
Självfallet måste upphandlingen ske på ett objektivt och lagligt sätt. Med den utbildningsinsats som Vattenfall garanterar kommer de från Vilhelmina som är intresserade att få fördelar vid anställning i projektet. Arbetets karaktär som kommer att bli perioder med mer arbete och perioder med mindre arbete gör att arbetskraft som redan bor i Vilhelmina och som har tillräckliga kvalifikationer givetvis blir mycket konkurrenskraftiga.

Erfarenheter från de senaste stora investeringarna i Norrlands inland visar att lokal arbetskraft haft stor konkurrensfördel.

3
Intäkterna från fisketurismen är numera större än yrkesfisket. Mörrumsån drar f.n in ca 50 miljoner/år. Fisketurismen är en industri som växer starkt årligen och spås även att växa i framtiden. Jämför utvecklingen i Ammarnäs och Saxnäs där europeiska turister fått smak på det svenska sportfisket.

Svar 3
Överledningsprojektet kommer med stor sannolikhet att göra fisket i nedre Vojmån lika intressant i framtiden om inte intressantare med tanke på den ekonomiska möjligheten att exploatera fisketurismen både i landet och utomlands. Dessutom kan pengar användas för att exploatera fisket i övre Vojmån som inte alls berörs av överledningsprojektet.

4
Ja-sägarna hädar att en utbyggnad generar 6000 gästnätter till kommunen-inte så imponerande. Vuxna gästnätter under 4-5 år men förlorade gästnätter därefter och för all framtid. Tillsammans har nu Lundqvist stugmotell och Lilla hotellet redan nu ca 4000 gästnätter/år.

Svar 4
Den ekonomiska kompensationen som kommunen erhåller kan med fördel gå till att utveckla turism i Vilhelmina. Det finns stora möjligheter att detta leder till betydligt fler gästnätter än de 6 000 som projektet självt skapar. Dessutom genererar projektet mycket mer än bara gästnätter till exempel ökad detaljhandel och annan entreprenörsverksamhet.

5
De ca 5 miljoner som kommunen skulle få från Vattenfall för Stalon 2 motsvarar knappt en enda procent av kommunens budget (600 mkr) Löneandelen uppgår till ca 375 mkr. Årliga löneökningen uppgår till motsvararande drygt 11 mkr. Det ger perspektiv på summan från Vattenfall.

Svar 5
Kommunens intäkt från överledningsprojektet ska enligt överenskommelsen användas för att skapa långsiktigt hållbara arbetstillfällen. I ett sådant arbete är 5 MSEK årligen samt 40 MSEK i investeringar mycket pengar. Näringslivsutvecklingen minskar dessutom kommunens kostnader för olika stödsystem. Dessutom kan projektet leda till ökad inflyttning med ökade skatteintäkter till kommunen. Den kommunala budgeten kan därmed förstärkas.

6
Vindkraft skapar fler arbetstillfällen till bygden.

Svar 6
Projektet kommer, genom uppgörelsen med Vattenfall, att skapa fler arbetstillfällen än vindkraftutbyggnader i kommunen. Genom projektet skapas nya arbetstillfällen både genom projektet och genom vindkraftutbyggnader.





Tekniska

1
Muddringsarbetena utanför inloppstunneln i Vojmsjön är inte säkert fastställda men i bästa fall ”några hundratal meter” och i värsta fall ca 2 km ut i Vikenviken. Föroreningarna under byggnadstiden blir enorma.

Svar 1
Intaget till tilloppstunneln enligt förstudien ligger inte i samma läge som i remissutgåvan. I det nya läget är vattendjupet betydligt större än i det gamla läget och schakt för intag och intagskanal behöver bara utföras i närheten av stranden. Hela arbetsområdet spärras därför av med en fångdamm varefter grävningen utförs i torrhet innanför denna. På detta sätt kommer inga sediment ut i Vikenviken från grävningen.

Om schaktning mot förmodan behöver utföras längre ut i Vikenviken där det inte går att bygga en fångdamm så skärmas schaktområdet av med dubbla fiberdukar. Dukarnas överkant fästes i flottörer medan sänken i dukarnas överkant medför en tät anslutning till sjöbottnen. Fiberduken får sedan sitta uppe tills all grumling sedimenterat.

Avskärmning med fiberduk är ett vedertaget sätt att förhindra att grumling sprider sig vid grävning i vatten.

På intagskanalens slänter och botten utläggs ett erosionsskydd för att inte sediment ska dras med vattenströmmen och orsaka grumling i Malgomaj när kraftverket tagits idrift.


2
Vojmsjöns övre del (Vikennäset och Bjurviken) har mycket branta stränder med nipor som fortsätter att rasa än idag 60 år efter regleringen. Dessa nipor innehåller huvudsakligen mjälajordar vilka ger en kraftig slambildning i Vojmsjön pga vågerosionen. Detta slam torde tunneln få ta stor del av och vad det får för konsekvenser för Malgomaj kan var och en föreställa sig.

Svar 2
I nedanstående tabell visas en indelning av mineraljordar efter kornfraktioner samt sedimenteringstid per m. Tabellen har hämtats från Rapport 31 från Sveriges Lantbruksuniversitets Vattenbruksinstitution år 2001.

Klicka på bilden för en större version.


Enligt tabellen sjunker mjäla ca 1 meter på 2 timmar. På ett dygn sjunker den 12 m. Detta innebär att ett par timmar eller senast ett dygn efter det att det slutat blåsa och gå höga vågor vid tillfällen då Vojmsjön ligger på dämningsränsen så har merparten av grumlingen lagt sig på bottnen om djupet vid stranden är mindre än 12 m.

Enligt beskrivning av en ortsbo brukar det bli grumligt utmed stränderna när det går höga vågor, dock inte ute på sjön. När det slutat blåsa lägger sig grumlingen på ett par timmar. Denna beskrivning stöds av sedimentationshastigheterna i ovanstående tabell.

Eftersom vattenhastigheten i Vojmsjöns övre halva är låg, ett par mm per sekund, så transporteras grumlingen endast några hundra meter per dygn. Det eroderade materialet från niporna, till följd av vågerosion, hinner därför sedimentera långt innan det når fram till tunnelmynningen.

I en artikel i VF hävdar Göran Jonzon att några miljoner m3 slam kommer att transporteras genom tunneln från Vojmsjön till Malgomaj. Han säger också att erosionsmassorna från niporna är s.k. finmjäla och lera. Finmjäla och lera sedimenterar mycket långsamt. Finmjäla med kornstorleken 0,002 mm har en sjunkhastighet av ca 0,17 m/dygn och kan således transporteras mycket långa sträckor i Vojmsjön innan den sedimenterat. Lerpartiklar sjunker ännu långsammare. Om Görans påstående stämmer borde nedre Vojmåns vatten vara grått av sediment då det stormar på Vojmsjön. Då så inte är fallet består erosionsmassorna från niporna av grövre material än finmjäla och lera.

Troligen rör det sig om grovmjäla enligt ovanstående tabell med en sjunkhastighet av 1 m på två timmar eller 12 m per dygn.

3
Borrning eller ännu värre tunnelsprängning under Fatsjön kan ge obehagliga överaskningar i sprickberget mellan dalgångarna. Området är inte ordentligt undersökt geologiskt.

Svar 3
Om det blir ett Ja i folkomröstningen kommer Vattenfall att utföra provborrningar utmed hela den nya tunnelsträckningen.


4
Det påstådda elunderskottet är enligt globalutredningen ledda av Lars Leijonborg i själva verket ett stigande el-överskott och inte det avgörande motivet för utbyggnaden. Energimyndigheten bekräftar att elöverskottet under 2009 beräknas bli 6 TWh och inom 7 år 27 TWh dvs flera gånger mer än hela Ångermanälvens elproduktion. Den ökade regnmängden som klimatrubbningen medför kommer at ytterligare späda på effekten.

Svar 4
Överledningsprojektet är en del i Vattenfalls klimatarbete och inte i första hand en elförsörjningsfråga i den svenska elmarknaden. Det är däremot helt rätt att överledningsprojektet leder till ökad elproduktion. Det är det som är målsättningen. EU ställer stora krav på Sverige att öka andelen förnybar energi. Genom att producera koldioxidfri el i Sverige bidrar vi genom export till minskade koldioxidutsläpp på kontinenten.

5
Svensk industri kan spara 30-50 % enligt forskare utan att störa sysselsättning eller produktion. Detta måste göras innan man bygger vidare på energikällor som är belastande för miljö och natur.

Svar 5
Effektiviseringar är mycket viktiga men också väldigt långsiktiga. Effektiviseringar ska därför göras samtidigt som vi bygger ut ny förnybar energi. Allt detta behövs för att Sverige redan 2020 ska uppnå 49 % förnybar energi som är EUs krav på Sverige

6
Grundvattnet i byarna öster om Vojmån, t.ex. Dalasjö kommer att sjunka 70 cm och marken runt flygfältet 3-4 cm enligt slutrapporten.

Svar 6
Vattennivån i Risån och Vintervägsjön vid vattenverket kommer att som mest sjunka med ca 70 cm. Grundvattennivån kring Vintervägsjön kommer att sjunka mindre.

Byn Dalasjö ligger på en höjd nära Risån mellan sjöarna Gröntjärnen och Hemsjön. Enligt nivåkurvorna på Lantmäteriets karta ligger Hemsjön och Gröntjärnen några meter högre än Vintervägsjön och Risån. Byn ligger ytterligare ca 10 meter högre på ett avstånd av 500-750 m från Risån.

Med hänsyn till höjdförhållandena och avståndet till Risån samt att det ligger en rad av tjärnar och myrar mellan Dalasjö och Risån är det omöjligt att en avsänkning av Vintervägsjön med 70 cm, främst vintertid, kan påverka brunnarna i Dalasjö.

Som framgår av Vattenfalls rapport ”Rapport Biotopåtgärder” kommer Vattenfall att bygga en grunddamm i forsnacken till Västeråsforsen för att hålla upp vattennivån i selet där Risån kommer ut i Vojmån. Detta kommer även att höja Vintervägsjön varför avsänkningen vintertid kommer att bli mindre än de 70 cm som beskrivs i förstudierapporten.

Enligt förstudierapporten kommer marken vid flygfältet att sjunka med 1-3 cm om vattennivån i Vojmån vid flygfältet sjunker med 1 m. Grundvattennivån vid flygfältet beräknas då sjunka med ca 70 cm. Kommunen tog fram en konsultrapport år 2002 som visar att det är positivt för landningsbanans bärighet om grundvattennivån sänks. Vid högt grundvattenstånd har man problem med att landningsbanan blir för mjuk.


Juridiska

1
Det är fn minst 200 vattendomar som är föremål för omprövning i Sverige. En del omprövningar har redan gått igenomt ex i Säveån i västsverige där två laxtrappor byggts och kubikmeterflödet förändrats till det bättre. Vi ska rösta NEJ för att inte blockera den omprövning av gamla vattendomen som har förberetts av Fiskeriverket och Kammarkollegiet.

Svar 1
En omprövning av villkoren för regleringen av Vojmsjön kommer med all sannolikhet att enbart ge marginella förändringar. Anledningen till detta är att Vojmsjöns reglering är mycket värdefull för samtliga tretton kraftverk nedströms Vilhelmina ända ner till havet (Sollefteå kraftverk)

2
En exploatering strider mot EU:s Bernkonvention om skydd av djur, fågelliv och insekter och deras livsmiljö.

Svar 2
Överlednigsprojektet kommer , om det blir Ja i folkomröstningen, att prövas i Miljödomstolen. Där tas hänsyn till all relevant lagstiftning.

3
Nej-sidans argument om förändringar i vattenmiljön är vetenskapligt välgrundade medan ja-sidans påståenden om bättre fiske och s.k mer naturliga vattenflöden efter en överledning helt saknar vetenskapligt stöd.

Svar 3
All prövning av dessa argument kommer att ske i Miljödomstolen

Etiska

1
Vatten är själva grundvalen för alla livsformer. Girighet ger oss inget moraliskt försvar för att exploatera vattendraget.

Svar 1
Den svenska vattenkraften är grunden för vårt välstånd i både Norrland och i landet i övrigt. Överledningsprojektet är en viktig del i Vattenfalls klimatarbete. Prövningen av projektet kommer att ske i Miljödomstolen. Först om villkoren för överledningen är miljömässigt och ekonomiskt motiverade kommer Vattenfall att genomföra projektet.



2
Vilhelmina kommun har redan tillåtit att 80 % av all tillgänglig vattenkraft har bygts ut. Resterande del bör vi lämna till nästa generation

Svar 2
Nedre Vojmån är redan hårt reglerad och därmed inte opåverkad av vattenkraftutbyggnaden i Ångermanälven.

3
Människor har valt att flytta hit eller bo kvar här bland annat pga de höga naturvärdena. Minskar förutsättningar för tex fisket minskar viljan att flytta hit alternativt ökar risken för utflyttning vilket ger minskade skatteintäkter för kommunen och ännu sämre förutsättningar för försörjning och överlevnad.

Svar 3
Grundtanken med överledningsprojektet är att ge bättre fiske och turism längs nedre Vojmån. Därmed skapas mervärden som ökar viljan att flytta till trakten och att bo kvar. Naturvärdena ska inte försämras. Projektet ger förutsättningar för varaktivt uthålliga nya arbetstillfällen.

4
Norrlands naturtillgångar tillhör oss norrlänningar. Vi skall inte sälja ut dem och låta vinsten hamna i Stockholm eller EU.

Svar 4
Norrland är en viktig del av Sverige och EU. Därmed är också förnybar elproduktion viktig för hela EU. Med tanke på att 40 % av all elproduktion inom EU kommer från kol är det viktigt att öka andelen förnybar el.

Sammanfattning

Vi vill inte ha mer förstörda vattendrag. 80 % är redan exploaterade.
Svar: Nedre Vojmån är redan hårt reglerad.

Vilhelmina vinner ekonomiskt på lång sikt om vi behåller och utvecklar Vojmån.
Svar: Genom att genomföra överledningsprojektet ökar möjligheterna att på lång sikt utveckla Vojmån. Övre Vojmån påverkas inte alls av projektet och nedre Vojmån kommer att kunna utvecklas bättre än idag.

Vi har ett ansvar mot kommande generationer att lämna efter oss en så frisk natur som möjligt.
Svar: Detta ansvar gäller även om projektet genomförs

Att sälja Vojmån vore att frångå tidigare fattade beslut och ett svek mot väljarna.
Man har omprövat många vattendomar hittills. Vojmån är ett vatten som står på tur. Förbättringen för fisket kan bli stor. Vojmån kan bli ett fantastiskt harr – och öringvatten. Turismen kan därmed få en ny blomstringsperiod.

Svar: Beslutet kommer att fattas av invånarna i Vilhelmina vid folkomröstningen den 16 november i år. Målsättningen vid ett JA är att utveckla turism och fiske.

En satsning på vindkraft förstör inte 6 mil fiskevatten. Vindkraften skapar fler LÅNGSIKTIGA arbetstillfällen.
Svar: Överledningsprojektet är tänkt att utveckla fisket även i nedre Vojmån.